Recension: Twin City, Jönköping

Ibland blir negativa saker så himla bra. Tack vare 2 sunkiga tögrader häromdan slumpade det sig att jag eller någon av mina Göteborgssyskon var tvugna att åka till Jönköping och hämta en bil. Jag anmälde mig som frivillig. Jag visste nämligen att det hägrar vedeldad i hjärtat av Smålands Jerusalem. Det får man ju inte missa.

Det innebar ju vissa risker. Att åka tåg vintertid i mitt kära fosterland kan ju gå hur som helst men vedeldad pizza får ju ha sitt pris. Min Pizzarevolution kan ju inte stoppas av ett överbefolkat vättertåg, då kommer vi aldrig få riktigt bra pizza i det här landet heller. Det räcker att vi har dåliga tåg.

Det var nära att jag inte fick något bord men jag antar att det var min oerhörda charm som räddade mitt äventyr... och Twin Cities rykte. Hur vore det att INTE finnas med på sveriges mest lästa blogg om vedeldad pizza.

Jag hade redan lusläst menyn i min Iphone på tåget så jag visste att det var en poco loco som snart skulle ner i min mage. Här bör nämnas att utbudet av pizzor på menyn är något av det bästa jag sett. Lagom många och kombinationer som får min mun att vattnas. 

poco loco: Kyckling, grillade grönsaker, fetaost, röd pesto och bladspenat.

När jag får min pizza börjar mina ögon tåras. Inte av sorg eller att lukten sticker i ögonen. Nä, detta är ren glädje. Så här ska en pizza se ut och Gud vad den doftar underbart. De färska basilikabladen som strötts på efter gräddningen skickar aromer rakt in i fontanellen... eller vilken del som nu tar emot lukter i hjärnan. Jag läste för ett tag sedan att basilika inte ska sköljas av i vatten för att smakämnena sitter så löst på ytan och sköljs bort. Därför bör man köpa färsk ekologisk basilika.

Atmosfären på Twin city är mysig och gemytlig denna kväll. Det snöar lite utanför fönstret och glättig julmusik fyller lokalen. Man skulle kunna avsky det men ikväll är jag kär.

Jag tar min första slice och känner att degen också är perfekt. Lagom tunn och perfekt bakad. kanten är skör och krispik. Precis som jag vill ha den. Alla ingredienser är perfekt sammansmälta med lagom av allt. En stund senare sitter jag med en tom tallrik och försöker fånga upp de sista smulorna, trots att jag är perfekt mätt. Jag kommer aldrig igen åka till Jönköping igen utan att gå på Twin City. På vägen hem sitter jag och doftar på mina fingrar och kan känna pizzan ända till Ulricehamn. 

Det är så väldigt sorgligt men kanske också väldigt bra för min hälsa att Sveriges bästa Pizza som jag känner till det hittills, finns i Jönköping...